Informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet: skillnader, likheter och rättsliga krav
Säkerheten för information och digitaliserade system är av avgörande betydelse i dagens samhälle, där alltmer av våra vardagsaktiviteter och affärstransaktioner sker digitalt. Ofta hör vi begreppen dataskydd, informationssäkerhet och cybersäkerhet kopplat till digitaliseringen, men vad är den egentliga skillnaden mellan dessa begrepp? Även om områdena har ett stort samband med varandra, och är i viss mån överlappande, så syftar de till att skydda olika aspekter av vår digitala tillvaro. För att navigera i detta komplexa landskap är det viktigt att förstå skillnaderna mellan dem och hur de samverkar. Dessutom finns det en regulatorisk aspekt avseende dessa områden, där det är viktigt att ta hänsyn till reglerna för varje område för att kunna efterleva lagstiftningen. I det följande kommer vi beskriva informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet, vad dessa begrepp innebär i praktiken samt vilka regelverk som aktualiseras.
Vad är skillnaden mellan områdena?
För att upprätta en god säkerhet för organisationer och individer är det viktigt att ha koll på informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet. Informationssäkerhet fokuserar på att skydda all typ av information och data som en organisation hanterar, både digital och fysisk information. Dataskydd är en särskild hantering som syftar till att skydda information som utgörs av personuppgifter. Cybersäkerheten däremot fokuserar på att skydda nätverk och digitala system mot cyberhot. Nedan kommer vi redogöra lite närmare för de olika områdena.
Informationssäkerhet
Alla organisationer är beroende av information för att kunna utföra sina uppdrag. Oavsett om det handlar om affärsinformation, personuppgifter eller processbeskrivningar är information en värdefull tillgång, både för organisationer och för enskilda individer. I vissa situationer är informationen helt livsavgörande, såsom information i patientjournaler inom sjukvården eller i styrsystem i kärnkraftverk. Går den informationen förlorad eller är felaktig kan det få katastrofala följder. Informationssäkerhet handlar om att skydda informationen så den alltid finns när vi behöver den (tillgänglighet), så vi kan lita på att den är riktig och inte manipulerad (riktighet) och att endast behöriga personer kan ta del av den (konfidentialitet). Att jobba informationssäkert är också av stort värde för en organisation då det skapar effektivitet, kvalitet och förtroende för verksamheten.
För att etablera en adekvat nivå av informationssäkerhet i en organisation är det viktigt att följa en systematisk och långsiktig strategi. Informationssäkerhet omfattar hela organisationens verksamhet och all information oavsett om den finns i datorer eller på papper. I denna process spelar tekniken en självklar roll, särskilt i hanteringen av information som lagras och överförs via digitala system. Samtidigt är informationssäkerhet inte enbart en teknisk utmaning. Rutiner, följsamhet och användarutbildning är lika centrala. Att användarna förstår och kan följa säkerhetsrutiner är en avgörande del av att upprätthålla en stark informationssäkerhetskultur. Detta komplexa samspel mellan teknik, rutiner och människor kräver en systematisk och strategisk ansats som inte bara hanterar omedelbara hot utan också beaktar långsiktiga mål och kontinuerlig förbättring.
Dataskydd
Dataskydd, även kallat integritetsskydd, syftar till att säkerställa att individers personuppgifter hanteras på ett ansvarsfullt och lagligt sätt. Det handlar om att respektera och skydda rätten till privatliv och kontrollen över ens egna personuppgifter i den digitala eran.
Dataskyddet är reglerat genom den välkända allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). GDPR betonar, i likhet med informationssäkerhetsarbetet i övrigt, att personuppgifter måste skyddas mot obehörig åtkomst, förlust, ändring eller skada. Men dataskydd handlar även om transparens och rättvis behandling, individer har rätt att veta hur deras information kommer att användas samt har möjlighet att ge sitt samtycke och kunna återkalla det i vissa fall. Dessutom måste all personuppgiftsbehandling ha en laglig grund, vilket betyder att organisationer måste ha en tydlig och legitim anledning att samla in, lagra och behandla personuppgifter. Organisationer behöver även dokumentera hur personuppgifterna hanteras, och för detta ändamål måste verksamhetsutövare vanligtvis upprätta och underhålla en registerförteckning. En registerförteckning är en sammanställning över alla behandlingar av personuppgifter som organisationen utför.
För organisationer är dataskydd mer än att bara efterleva GDPR. Det är även ett tillfälle att bygga förtroende med sina kunder och användare genom att visa att man värnar om deras integritet. Det handlar om att samla in, lagra och använda data med ärlighet och ansvar, samt att vara beredd att ta ansvar om något går fel. GDPR ger alltså starka rättigheter till enskilda när det gäller hanteringen av deras personuppgifter samt att de får tydlig information om behandlingen som kräver att organisationer upprätthåller noggrann dokumentation över dessa behandlingar.
Cybersäkerhet
Cybersäkerhet är en nyckelkomponent i det övergripande konceptet av digital säkerhet, och fokuserar på att skydda information och system från digitala hot och attacker. Med den snabba tillväxten av digitalisering och det ökande hotet från cyberattacker, har cybersäkerhetsarbetet snabbt blivit allt viktigare för organisationer att prioritera. Cybersäkerhet handlar om att förebygga, upptäcka och reagera på hot som kan komma från skadlig programvara, intrångsförsök och andra digitala hot och angrepp.
För att upprätthålla hög nivå av cybersäkerhet är det nödvändigt att använda tekniska lösningar såsom säkerhetsuppdateringar, brandväggar och antivirusprogram. Men precis som vad gäller för informationssäkerheten är det också viktigt att främja en organisationskultur av cybersäkerhet. Även om tekniska cyberskydd finns på plats är det många cyberbrottslingar som utnyttjar mänskliga beteenden eller misstag för att infiltrera en organisation.
Många skilda lagar att ha koll på
Tre centrala regelverk för dataskydd, informationssäkerhet och cybersäkerhet är:
Dataskyddsförordningen (GDPR)
Lagen (2018:585) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (fortsättningsvis NIS-lagen) med bakomliggande EU-direktiv (NIS-direktivet)
Säkerhetsskyddslagen (2018:585)
De tre regleringarna har gemensamt att de strävar efter att skydda värden av olika slag, vilka är enskildas integritet, tillgängligheten och motståndskraften hos viktiga samhällstjänster samt Sveriges nationella säkerhet. Informationssäkerheten utgör en central del för att uppnå skydd eftersom den säkerställer att informationen hanteras på ett säkert sätt. Dock skiljer sig regelsystemen mycket åt i hur detaljerade och konkretiserade kraven på säkerhetsåtgärder är.
I EU har exempelvis NIS-direktivet (Network and Information Systems Directive), och dess efterföljare NIS2, införts för att stärka informations- och cybersäkerhet inom samhällsviktig infrastruktur i unionen. NIS2 är en reviderad version av det ursprungliga NIS-direktivet och har som målsättning att ytterligare förbättra EU:s cybersäkerhetsramverk och ska ha införlivats i EU-ländernas nationella rättsordningar senast oktober 2024. Dessa direktiv fastställer krav för att förebygga och hantera cybersäkerhetsincidenter inom sektorer som energi, transport, hälso- och sjukvård samt finans, där en digital störning kan få betydande samhällspåverkan. När NIS2 börjar tillämpas kommer bland annat sanktionerna för bristfällig efterlevnad av direktivet skärpas. Vissa verksamheter kan också omfattas av säkerhetsskyddslagen som syftar till att skydda Sveriges nationella säkerhet genom att reglera säkerhetsskydd i viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. Dessutom tillämpas GDPR och annan registerlagstiftning parallellt med båda regelverken om personuppgifter behandlas i någon utsträckning.
Varje verksamhetsutövare måste bedöma i vilken utsträckning respektive regelverk ska tillämpas på olika delar i verksamheten, och vid behov hantera en eventuell överlappning mellan regelverken. Förutom dessa tre regelsystem finns det även sektorspecifik lagstiftning som reglerar informationshantering och säkerhet inom olika områden, som banker, hälso- och sjukvård, offentliga myndigheter och elektronisk kommunikation. Denna specifika lagstiftning kompletterar och specificerar ofta krav och åtgärder som är relevanta för de särskilda behoven och riskerna inom varje sektor. Sammantaget skapar detta ett komplext regelverk som kräver noggrann uppmärksamhet och efterlevnad för att upprätthålla en adekvat informationshantering och säkerhet samt för att undvika tillsynsbeslut och sanktioner.
Sammanfattningsvis
När det gäller skillnader mellan de olika områdena kan det kortfattat beskrivas som att informationssäkerhet handlar om skyddet av all typ av information oavsett innehåll och form, att dataskydd omfattar skyddet av just informationstypen personuppgifter och att cybersäkerhet fokuserar på skyddet av digital information och den digitala infrastrukturen. Gemensamt för områdena är bland annat att de på olika sätt bidrar till att skapa effektivitet, kvalitet och förtroende för organisationer och dess verksamhet. De bidrar också till upprätthållandet av motståndskraft och kontinuitet i viktiga funktioner. Arbete med säkerhet kräver ett målfokuserat, kontinuerligt och systematiskt arbete. Störst verksamhetsnytta uppnås oftast genom att betrakta samspelet mellan dessa områden och hantera dessa gemensamt inom ramen för ett systematisk och riskbaserat säkerhetsarbete.
Medan GDPR fokuserar på integritet och dataskydd, adresserar NIS-lagen och säkerhetsskyddslagen säkerhet på olika nivåer. NIS-lagen inriktar sig på att skydda samhällsviktig infrastruktur, medan säkerhetsskyddslagen tar upp säkerhet som är direkt kopplad till nationell säkerhet. Alla tre regelsystem är avgörande för att säkerställa att personuppgifter och nationella intressen skyddas i en alltmer digitaliserad värld. Organisationer som omfattas av dessa lagar måste följa bestämmelserna noggrant för att upprätthålla säkerhet och efterlevnad, vilket också är särskilt relevant för de aktörer som omfattas av NIS2 då detta medför strängare krav när den väl träder i kraft. Regleringen av informationshantering och säkerhet kommer från många håll och tar sikte på olika skyddsintressen, men oavsett vilka regelverk som är tillämpliga för en specifik verksamhet anser vi att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att som nämnt hantera det med en gemensam utgångspunkt inom ramen för ett systematisk säkerhetsarbete.
Vi på Secure State Cyber kan hjälpa din organisation om ni har några frågor som rör informationshantering eller cybersäkerhet och hur detta kan implementeras på ett systematiskt och effektivt sätt i verksamheten.